Monthly Archives: augusti 2016

Det vill inte gå över!

Det bara går inte över. Tankarna på alla orättvisor som drabbat dig genom åren. Alla de där små oförrätterna som ibland haglar som småspik rakt in i hjärnan och orsakar små skador mest hela tiden. Ett förfluget tjuvnyp, en oförrätt, en orättvis beskyllning etc. Du känner till det. Ingen av oss har undgått dessa småskador. Vissa drabbas oftare än andra. Har du blivit mobbad i skolan eller på jobbet har dessa, var för sig, små händelser lagrats till inre traumatiska högar och ibland berg. De ligger där inom oss och trycker på minneslådan som pyser ut lite ångest då och då. Blir det tillräckligt fullt i hjärnan så minnesspåren spårar ur så kan man tala om PTS – posttraumatisk stress. Småtrauman som samlats på hög genom åren och som skapar en inre stress med påföljande ångest som piskar vårt inre och talar om för oss allt elände vi gått igenom – och hur eländiga vi är.

Ja, de flesta av oss bär på en massa oförrätter. Otrevligheter som andra slängt över oss. Kanske otrevligheter vi själva slängt på andra och som vi ångrar.

Hur har detta påverkat dig? Vilken rädsla har denna PTS skapat hos dig och vilka försvar har du lärt dig använda för att slippa må dåligt? Vad har du därför gått miste om när det gäller att släppa fram känslor som kärlek, glädje, sorg och ilska? Skulle du våga lyfta på minneslocket och konfrontera ditt förflutna? En utmaning som kräver en sparringpartner.

BloggAnne

Jämförelse är glädjedödaren framför andra!

Massor av tid går åt varje dag i den inre dialogen med oss själva att jämföra oss med andra som i vårt tycke är så mycket bättre (eller sämre). Det kan handla om att man är för tjock eller rent av för smal, för lång eller för kort. Ibland är vi bara fula, näsan är för påfallande och håret för rakt eller burrigt. I dessa inre egensamtal ligger hela tiden rädslan för vad andra tänker om oss och att inte duga.

Men om nu alla går omkring och tänker på detta vis finns ju ingen kvar som har tid att gå och tänka på allt det där som jag tycker är fel med mig. Självklart ska vi jobba på vår självkänsla för att minimera känslan av att inte duga, men det får inte handla om att piska oss själva hela tiden utan istället ge uppmuntran åt oss själva, för som regel är vi tillräckligt bra.

Sikta in dig på att fila av alla kritiska taggar både gentemot dig själv och de du hyser mot andra. Kritik tenderar att ta död på allt det positiva som redan finns. Ge dig själv goda tankar för allt det goda du ändå har och uppmuntra dina vänners positiva sidor så ska du uppleva att glädjedödaren tar död på sig själv.

BloggAnne